GOOD BYE.
Jag kan bara inte låta bli.
6/3 lämnar jag Norden för paradiset. Tack och hej nässpray. (inte meningen att rimma)
Sista minuten is the shit. Alla mina vänner har varit välplanerade med sina thailandsresor och jag beslutade mig som tidigare nämnt för att vänta med att resa. Men så ploppar ett kanonerbjudande upp framför mina ögon, vad ska man göra? Det som känns rätt :)
Kommer tillbaka runt den 22 mars om någon är intresserad av att jämföra brännan ;D
Love.
I brist på kloka ord.
det behøvs inga ord. YUM.
Happy fuckin valentine.
Slipper man äta dom iaf.
Happy valentine alla kärlekskrankar.
That's it.
BiB.
Jag är verkligen en allätare, om man nu kan använda det uttrycket i det här sammanhanget, men det är jag iaf, jag gillar alla slags utseenden och kroppar i alla former, utstrålningen gör ändå allt. Själv är jag en stolt medlem av päronsläktet!
Och även fast "idealet" är satt, och inte lär försvinna på ett tag, så finns det saker att göra. Vi kommer inte ifrån människors hets att nå size 0 (32) fast dom egentligen borde vara en 38. Fine, folk får banta hur jävla mycket dem vill, det slår tillbaka på dem själv tillsut ändå. Kroppen pallar liksom inte hur mkt som helst.
Men jag tycker det är synd, det är egentligen bara det jag vill ha sagt, det är synd världen. Och som h&m, (som jag iofs så dubbelmoraliskt besöker var och varannan dag för att blunda inför anledningen varför den där toppen bara kostar 59,50.- eller vart den kommer ifrån) som verkligen har en stor klo runt hela modevärlden, skulle kunna göra så mkt mer än bara uppmana folk till att sätta en kondom på snorren, och möjligtvis skänka en slant till aidsforskningen då.
Jag vill inte ens börja med storleksmåtten.
Whats the point?
Den här skönheten är model för h&m's BiB avdelning dvs för överviktiga personer. Hon har alltså en storlek 44 vilket motsvarar L-XL. Behöver jag säga mer?
Men det är ju bara s y n d. Folk borde inte dö av de här anledningarna, det är bara så fel.
BigMac någon?
Vad i helvete?
Men om det nu ska spåra ur, kan det väl spåra åt det komiska hållet, det här är ju fan äckligt.
I love europe?
Thoughts.
"Vi har ett liv, en chans att leva. Vad gör vi då? 50 procent av
tiden verkar vi lägga på att hata oss själva och resten på att försöka få andra att gilla oss och på att passa in? Till vilken nytta och framförallt varför?
Lyckad betyder inte lycklig. Tror vi verkligen att om vi är vältränade, snygga, smala och har drömjobbet så är allt bra sen? Att vi skulle slippa undan alla tvivel och älska oss själva? Blir man lycklig bara för att man är snygg eller känd? Verkar de personer vi ser som ideal vara tillfreds med sina liv? Är det inte så att de tvärtom verkar fruktansvärt pressade, påpassade och stressade? In och ut på kliniker och rehab. Jaga bekräftelse och uppmärksamhet till varje pris.
Borde man inte bara äta och dricka, bli gammal och få rynkor, hänga med de personer man gillar och blir inspirerad av, få vara sunkig ibland och våga leva och njuta? Väljer vi alltså hellre att lägga en massa tid på att se perfekta ut, kämpa, kämpa, kämpa mot ålder, fett och hunger, oroa oss över hur andra ser på oss, personer vi inte ens känner eller bryr oss om och sen göra allt för att få umgås med de "rätta" och snygga? Vart leder det? Är det för att du sen när du ligger där på din dödsbädd, i slutet av ditt enda liv, ska kunna tänka: "Jag var i alla fall jävligt snygg." "
- Kitty Jutbring
She's got a point.
Karaoke & Smirnoff.
Denna måndagen ær den værsta på længe så jag ger upp nu. Enjoy.
Vi kan det hær med mode jag och Lina.
Vem vill inte ha mig?
